Patrick Gensing: Därför kan desinformation inte ignoreras

Journalisten Patrick Gensing arbetade intensivt med faktagransking under den tyska valrörelsen. Här delar han med sig av sina erfarenheter till svenska journalister.

I Tyskland fanns det en oro för att valet skulle påverkas av utländska krafter på samma sätt som valet i USA ett år tidigare. Därför startade journalisten Patrick Gensing och tre av hans kollegor en avdelning för faktakontroll, ARD-Faktenfinder, på public service-kanalen ARD-aktuellt i Tyskland.

– Min uppfattning är att det tyska valet inte påverkades lika mycket som valet i USA, men det var ändå många likheter mellan de båda valen, säger Patrick Gensing som tillsammans med sina kollegor hittade mycket desinformation under valrörelsen.

Det handlade bland annat om ej korrekta påståenden av politiker, den ryska stats-televisionen som kontinuerligt försökte att elda på och förstora tyska konflikter och rena felaktigheter som spreds vid till exempel terrordåd.

– Vi förstod ganska snart att allt det här var en del av något större. Syftet med att sprida desinformation är att skapa oro, hat och splittra samhället genom att skapa misstro mot politiker, journalister, forskare och hela det demokratiska systemet, säger Patrick Gensing.

Bakom allt det här ligger en konspirationsteori som går ut på att alla tyskar ska bytas ut mot flyktingar och att flyktingar förs in i landet för att förstöra den tyska identiteten. Konspirationsteoretikerna menar att det är globalisterna som ligger bakom det här och att politiker och journalister är medbrottslingar.

– De enskilda falska publiceringarna har bland annat till syfte att om och om igen visa att politikerna förråder folket, säger Patrick Gensing.

Det här har många likheter med propaganda under Hitlers tid, men då var det judarna som sas stå bakom den stora konspirationen.

Patrick Gensing och hans kollegor spårade och följde också nätverket Reconquista Germanica som var mycket aktivt när det gällde att stötta Tysklands högerparti AfD. Nätverket manipulerade bland annat Youtube-kanaler, drev politiska diskussioner i sociala medier för att lyfta sin egen agenda och ge den en större relevans än vad som var rimligt.

Det spreds också nidbilder av förbundskansler Angela Merkel på ungefär samma sätt som på Hillary Clinton i USA-valet 2016. Samarbetet mellan högeraktivister i Europa och USA spelade också en roll i det tyska valet genom att strategier från den amerikanska valkampanjen togs över av tyskarna.

Patrick Gensing menar att det är hela Europas seriösa mediers uppgift att ta upp kampen mot desinformationen.

– Desinformation kan inte ignoreras. Om falska påståenden dyker upp igen och igen så växer de och blir till slut en ”sanning”. Från den ”sanningen” skapas en alternativ verklighet som kännetecknas av rädsla och polarisering där bara enkla svar på komplicerade frågor räknas, säger han.

– Desinformation är inte bara en fråga för medierna, utan för hela samhället.

 

Patrick Gensings tre råd till svenska journalister inför valet

  1. Tänk på att sociala medier är relativt enkla att manipulera, stor spridning betyder inte alltid stor relevans.
  2. Ta kampen mot desinformation seriöst. Det handlar inte bara om att tala om vem som har rätt eller fel, desinformation är ett hot mot hela det demokratiska systemet.
  3. Mycket av desinformationen är kopplad till flyktingar – men det finns många andra ämnen som är viktiga för väljarna som till exempel skolan och sjukvården. Kom ihåg att titta på dem också.

 

Fakta/Så arbetade Patrick Gensing och hans kollegor under tyska valrörelsen

  • Kontroll av politikers uttalanden.
  • Kontroll av bilder och filmers äkthet.
  • Analys av strategier för spridandet av desinformation.
  • Lärde sig känna igen de nätverk som låg bakom spridande av desinformation.
  • Följde automatiserade konton på sociala medier.