Postmodernism, misinformation och sanningsillusion. Här finns en ordlista med ord och begrepp faktagranskaren behöver kunna.

AFC
Automated Fact-Checking

Algoritm
En programmering på internet som gör att aktuell plattform ger dig den information den tror att du vill ha, grundat på bland annat tidigare sökningar, vad du har delat och gillat, vad dina vänner delar och gillar och sidor du har besökt.

Alternativa fakta
Ett motsägelsefullt begrepp då fakta inte kan vara alternativa, däremot kan det finnas alternativa sätt att se på och hantera fakta.

Alternativa medier
Ser sig själva som ett alternativ till traditionella medierna, och ger ofta en annan information än dessa i frågor som de tycker är viktiga. De största alternativa medierna i Sverige skriver till exempel ofta ut vilken etnicitet och/eller religion dömda eller misstänkta brottslingar har.

Bekräftelsebias
När vi har bestämt oss för vad vi tycker är ”sant” söker vi information som bekräftar detta.

Bot
Ett automatiserat program som gör rutinartade saker på internet, som till exempel retweeta inlägg, skriva kommentarer eller sköta kundkontakter i messenger.

Desinformation
Felaktig information där den som ger informationen är medveten om att den är felaktig.

Enskilda exemplets makt
När ett enskilt exempel används för att bevisa ett påstående, till exempel att använda ett uttalande som ”Jag känner en man som har rökt hela sitt liv utan att ta skada” som argument för att rökning är ofarligt.

Evidens
Vetenskapliga belägg/bevis som talar för eller emot en teori eller hypotes.

Fake news
Används och definieras på flera olika sätt, från nyheter där enstaka fakta är felaktiga till nyheter som är rent påhitt från början till slut. Definitionerna beskrivs närmare i Fojos rapport.

Fakta
Något som beskriver hur världen är, till exempel att jorden är rund, och som inte kan ändras även om någon upplever/känner/tror att jorden är platt. Det finns mycket vi fakta vi inte vet, som hur vissa sjukdomar uppkommer eller hur det var att leva på stenåldern.

Faktaresistens
Att inte ta till sig det som det finns fakta om, till exempel om klimatpåverkan.

Fallasi
Felaktig argumentation som sällan baseras på sanning, i stället är det viktigaste att påverka motparten. Detta kan göras på olika sätt, till exempel med irrelevanta argument, ologiska resonemang eller försök att svartmåla motparten.

Falsus in uno
Motsatsen de enskilda exemplets makt, alltså när ett enskilt fel i till exempel en tidningsartikel används för att avfärda hela artikeln.

Filterbubblor
Termen används i betydelsen att det innehåll vi ser, främst på sociala medier, filtreras genom olika algoritmer. Detta ska då göra att vi bara ser information som vi tros vilja se och till exempel undanhålls motsägande åsikter.

Grupptänkande
En acceptans av den egna gruppens omdömen.

Kunskap
Hur vi hanterar de fakta vi har. Det finns både teoretisk (hur en cykel fungerar) och praktisk kunskap, eller färdighet (att cykla).

Kunskapsresistens
Att inte ta till sig av den kunskap som finns.

 Meme
En bild, gif-fil eller video med en tillhörande kort text på Internet. Syftet är ofta att förmedla en viss känsla eller relatera till något välkänt, ibland bara inom vissa kretsar.

Misinformation
Felaktig information där den som ger information tror att informationen är korrekt.

Narrativ
En berättelse där en pågående förändring och brister skildras.

Oändlig bevisbörda
En debattmetod där allt som strider mot den egna åsikten kritiseras och/eller misstänkliggörs, till exempel är forskning bara sann om den bekräftar den egna åsikten.

Politiskt korrekt, ”PK”
Den ursprungliga betydelsen innebär att följa rådande politiska värderingar och den dominerande trenden i samhällsdebatten. I Sverige har detta länge varit synonymt med inte särskilja/särbehandla människor utifrån kön, religion, etnicitet, kultur, sexuell läggning, religiös tro, ideologi, funktionsnedsättning, ålder, hudfärg och så vidare.

Populism
Betydelsen är inte klart definierad men det gemensamma i de flesta definitioner som finns är en politisk inriktning med enkla lösningar på komplexa problem med inslag av att det finns starka motsättningar mellan folket och de som styr landet.

Postmodernism
En ofta debatterad term som i de flesta sammanhang beskrivs som strömningar i samhället där det menas att det inte finns några absoluta värden eller sanningar.

Propaganda
Kommunikation med syfte att ändra mottagarens uppfattning och beteende. En vanlig indelning av propaganda är:

  • Svart propaganda = dold, falsk information där avsändaren agerar under falsk flagg.
  • Grå propaganda = ett mellanting där antingen sanningshalten är okänd och/eller avsändarens identitet och intentioner är okända.
  • Vit propaganda = öppen, där informationen betraktas som sanningsenlig och har en officiell avsändare.

Sanningsillusion
Desto oftare vi hör ett påstående desto mer benägna är vi att tro att det är sant.

Traditionella medier
Medier som har funnits en längre tid och som följer de pressetiska reglerna, som bland annat säger att en persons etnicitet eller religion inte ska rapporteras om det inte har relevans.

Trollfabriker
En grupp som på ett organiserat sätt sprider falsk och/eller vilseledande information och/eller propaganda på internet, framförallt i form av inlägg och kommentarer på sociala medier men även i form av ”riktiga” artiklar på olika plattformar. Uppdragsgivaren kan till exempel vara en stat, ett företag, en organisation.

Whataboutism
En argumentationsteknik där kritik avfärdas/bemöts med en jämförelse med ett annat problem eller en motanklagelse.