Källkritik är en vetenskapligt utformad metod som handlar om att värdera information och dess avsändare. Oavsett om det handlar om litteratur, en blogg, en forskningsrapport eller ett radioinslag är grundprinciperna de samma och kan användas av journalister i deras arbete.

Äkthet

Är källan verkligen det som den utger sig för att vara? Vem ligger bakom? Visar bilder det som de sägs visa? Är dokument som det hänvisas till äkta? Är det en riktig person som ligger bakom det eller kan det vara en så kallad fejkprofil eller robot? Vad är källans avsikt med detta? Var och i vilket sammanhang finns publiceringen?

Tid

Är informationen aktuell eller har det hänt något ytterligare? Är det en ny källa med uppgifter om något som hände för länge sedan? Källor som har skapats nära i tid i förhållande till det som källan berättar om anses mer trovärdiga. Dagboksanteckningar anses mer trovärdiga än memoarer, till exempel.

Beroende

Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Hur då? Kan du hitta två oberoende källor, till exempel två ögonvittnen?

Tendens

Verkar det finnas värderingar i materialet? Företräder källan någons intressen, är det till exempel en försvarsadvokat, eller en intresseorganisation som LRF eller Villaägarna? Kan du hitta motstridig information och hur trovärdig är då denna?

Inom källkritiken skiljs det också på primärkällor, som är det samma som ursprungskällor och förstahandskällor, och sekundärkällor som berättar något de har fått veta av en primärkälla.

Källa: Torsten Thurén, Källkritik (2013)