Den som vill undvika att bli lurad, gå igång på felaktigheter eller sprida osanningar till sina vänner på sociala medier bör lägga en stund på att leta efter ursprungskällan. Berättelsen om en nyhetshändelse förändras ofta lite i taget i varje ny version som publiceras.

Tänk att du vill ha svar på en del av de klassiska journalistiska frågeställningarna: När, var, hur, vem, vad och varför?

  • Vem har publicerat inlägget/artikeln eller vad det nu handlar om? En privatperson, nyhetssajt, organisation, myndighet?
  • Hur ser övrig information från samma ställe ut? Verkar det finnas någon särskild agenda eller ett speciellt uppdrag?
  • Finns det några hänvisningar till andra källor, till exempel en annan nyhetssajt, forskning eller statistik? Gå dit och leta, fortsätt bakåt i kedjan så långt det behövs.
  • Gör en sökning på nyckelord, kom ihåg platser och namn. En bildsökning kan också vara till hjälp.
  • Ta kontakt med den som har publicerat materialet.
  • Ta kontakt med den som har delat materialet.
  • Tänk på att översättningar kan ställa till det. Om du hittar en ursprungskälla och det är på ett språk du inte kan – gör en egen översättning med de verktyg som finns på internet. Dessa översättningar blir oftast bättre till engelska än till svenska. Eller så kanske du känner någon som kan det aktuella språket.
  • Finns det anledning att tro att det är en fejkprofil på sociala medier som ligger bakom delningen/publiceringen? Gör sökningar på namnet, profilbilden och andra bilder. Leta efter ledtrådar om nuvarande och tidigare bostadsort, arbetsplatser, skolor och så vidare, incheckningar och medlemskap i grupper kan ge information. Har den misstänkta profilen några vänner du kan ta kontakt med och fråga? Och självklart traditionell research på personens namn. En bra guide hittar du på FGJ:s hemsida.