Den som vill undvika att bli lurad, gå igång på felaktigheter eller sprida osanningar till sina vänner på sociala medier bör lägga en stund på att leta efter ursprungskällan. Berättelsen om en nyhetshändelse förändras ofta lite i taget i varje ny version som publiceras.

Tänk att du vill ha svar på en del av de klassiska journalistiska frågeställningarna: När, var, hur, vem, vad och varför?

  • Vem har publicerat inlägget/artikeln eller vad det nu handlar om? En privatperson, nyhetssajt, organisation, myndighet?
  • Hur ser övrig information från samma ställe ut? Verkar det finnas någon särskild agenda eller ett speciellt uppdrag?
  • Finns det några hänvisningar till andra källor, till exempel en annan nyhetssajt, forskning eller statistik? Gå dit och leta, fortsätt bakåt i kedjan så långt det behövs.
  • Gör en sökning på nyckelord, kom ihåg platser och namn. En bildsökning kan också vara till hjälp.
  • Ta kontakt med den som har publicerat materialet.
  • Ta kontakt med den som har delat materialet.
  • Tänk på att översättningar kan ställa till det. Om du hittar en ursprungskälla och det är på ett språk du inte kan – gör en egen översättning med de verktyg som finns på internet. Dessa översättningar blir oftast bättre till engelska än till svenska. Eller så kanske du känner någon som kan det aktuella språket.
  • Finns det anledning att tro att det är en fejkprofil på sociala medier som ligger bakom delningen/publiceringen? Gör sökningar på namnet, profilbilden och andra bilder. Leta efter ledtrådar om nuvarande och tidigare bostadsort, arbetsplatser, skolor och så vidare, incheckningar och medlemskap i grupper kan ge information. Har den misstänkta profilen några vänner du kan ta kontakt med och fråga? Och självklart traditionell research på personens namn. En bra guide hittar du på FGJ:s hemsida.
Klicka dig vidare till stalkscan via länken i texten.
  • För personresearch på Facebook är Stalkschan ett användbart verktyg. Klistra in aktuell persons Facebook-url och klicka dig sedan vidare för att se bland annat bilder personen gillat, vänner och platser där personen har checkat in. Det som personen vill ha dolt syns dock inte. OBS! Detta verktyg har i stort sett slutat fungera under 2019.
  • Intel techniques har också mängder av sökfunktioner för Facebook. Här går det till exempel att kombinera sökningar som bostadort och gillamarkeringar. OBS! Detta verktyg har i stort sett slutat fungera under 2019.
  • Vill du veta vem står bakom en viss webbplats kan Webbsite Informer eller Who is vara till hjälp. När det gäller svenska webbplatser som slutar på .se eller .nu går det att få information från Internetstiftelsen. På iis.se/domaner/free/ kan du söka själv om det gäller organisationer eller företag, handlar det om privatpersoners domäner får du skicka ett mejl med förfrågan till registry@iis.se.
  • Via Builtwith.com går det att se vilka sidor som på olika sätt är ihopkopplade med varandra. Du klistrar in webbsidans url i sökfältet, väljer relationsshipprofile och med lite tur kan det dyka upp webbsidor med samma Google analytics-id eller dylikt. Väljer du de andra flikarna kan få en del annan information om webbplatsen. Var beredd på att du kan behöva registrera ett konto.
  • Här kan du hitta webbsidor som har samma ip-adresser, något som kan vara användbart ibland. Skriv in den url vars ip-adress du vill hitta i sökfältet. På samma webbplats kan du också göra en en mängd sökningar/kontroller, till exempel om en webbplats är blockerad i Kina eller Iran, gamla ip-adresser för en webbplats. På Riskiq.com går det också att söka efter ip-adress och spåra webbsidor samt information om dem – bland annat sociala medier-konton som är kopplade till sajten. Du behöver dock registrera ett konto och kan göra ett begränsat antal sökning per dag utan att betala för det.
  • Har du en persons namn, mejladress och/eller telefonnummer (i vissa fall) kan det gå att få fram vilka sajter denna person eventuellt registrerat via reverse whois.

Fler bra-att-ha-länkar.