Vetenskapsjournalistens bästa tips för att granska debatten källkritiskt

Torill Kornfeldt. Foto: Erik Ardelius / Natur & Kultur

Debattörer och opinionsbildare hänvisar gärna till forskning för att ge sina inlägg tyngd och trovärdighet. Men även den som tar avstamp i vetenskapen kan — medvetet eller omedvetet — förvilla och sprida felaktigheter. 

Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt tror att noggrannare källkritik skulle göra opinionstexter mer trovärdiga och i längden bidra till ett bättre och mer upplyst debattklimat

För samtidigt som det är viktigt för yttrandefriheten och demokratin att hålla högt i tak för olika åsikter behöver fakta som publiceras och diskuteras stämma med verkligheten.

Faktajouren ringde upp Torill Kornfeldt för att be om hennes bästa tips för att kunna granska opinionstexter som lutar sig mot forskning.

Vetenskapliga texter är ju ofta lite omständliga medan de bästa debattexterna delar ut raka smashar som är tydliga och lätta att förstå. Skulle de inte bli tråkiga och alltför präktiga om de blev mer vetenskapliga, med finstilta invändningar och reservationer?

—Jag förstår att det kan låta fotriktigt och tråkigt, men om man bygger en starkare faktagrund kan man ta ut svängarna mer åsiktsmässigt, menar Torill Kornfeldt

— Särskilt när det handlar om ämnen som är väldigt debatterade och har stor påverkan på samhället är det extra viktigt att forskningen man hänvisar till stämmer, det går så snabbt att urholka förtroendet.

Vilka är de vanligaste problemen du ser i debattinlägg och andra opinionstexter som hänvisar till forskning? 

— Det uppstår ofta en tydlig kulturkrock när man ser på forskning som om det vore politik eller sport — som en tävling mellan olika lag eller åsikter. Men när vetenskap fungerar som den ska handlar det aldrig om åsikter, utan om att ta reda på vad som är sant.

— Ett vanligt och återkommande problem är när debattören har hittat en enda studie och hänger upp sina argument på den, även om det inte finns något brett, vetenskapligt stöd för resultaten.

— Siffror och statistik är också något som ofta blir fel eller missvisande, till exempel procentuella ökningar eller minskningar som egentligen inte har lika stor betydelse i verkligheten som det kan verka i artikeln.

Så vad ska man vara extra uppmärksam på i åsiktstexter som tar avstamp i forskning? 

— Hur långt går debattörens slutsatser i förhållande till vad studien verkligen visar? En klassisk miss i medier generellt är till exempel att dra stora växlar på studier som bara är gjorda på möss. De säger sällan särkilt mycket om effekterna på människor.

— Jag tittar också mycket på om det står ”en studie” som enda källa. Det betyder inte automatiskt att det är sant eller falskt om debattören bara har läst en enda rapport, men en relevant fråga att ställa är: Finns det andra undersökningar som visar samma sak, eller kanske bevisar motsatsen?

— Det bedrivs så otroligt mycket forskning och skrivs så många studier att det alltid går att hitta en enskild studie som stödjer det man vill ha sagt. Det är viktigt att tänka på att varje vetenskaplig artikel är en mycket liten del av den samlade forskningen inom fältet.

Om det är forskaren själv som skrivit debattinlägget då? 

— Man ska generellt vara försiktig med forskare som är alltför pigga på att uttala sig utanför sitt eget fält, så kolla alltid att forskaren faktiskt sysslar med det den skriver om — både när forskare själva debatterar och när de används som källor.

— Sen ska man alltid vara medveten om att det råder konkurrens även mellan forskare, att det kan finnas konflikter inom forskningsfältet och att det händer att forskare av olika skäl själva sprider rapporter och slutsatser som inte är färdiggranskade än.

Man ska kunna ställa krav på en åsiktstext, menar Torill Kornfeldt, och när den hänvisar till vetenskap är det viktigt att förstå vilken typ av forskning det rör sig om. Så hur tar man reda på det? 

— Det är viktigt att titta på originalstudien, och bäst är om den är länkad i artikeln. Det räcker ofta att läsa abstract för att förstå hur studien är gjord. Där framgår om den bara tittar på världen som den är och visar hur saker korrelerar utan att slå fast orsakssamband, eller om det exempelvis är en interventionsstudie där man har gjort experiment som visar på kausalitet. Den sortens studier är bättre, men där är det viktigt att titta på hur urvalsgruppen ser ut och på antalet undersökta för att kunna bedöma om resultaten är statistiskt säkerställda. De måste också ha använt kontrollgrupper.

—  Det som smäller allra högst är så kallade metastudier som samlar tidigare studier och drar fram allt man hittills forskat i ämnet och sammanställer resultaten.

Många tycker att det är svårt att granska forskning — vad har du för tips till dem? 

— Det ÄR svårt, men man kommer långt genom att titta i originalstudien. Pressmeddelanden om ny forskning är ofta väldigt glada i att dra upp saker mer än de förtjänar, de är ju skrivna för att väcka uppmärksamhet medan resultaten är mer nyanserade i originalartikeln, så det är viktigt att ta sig tid att titta i den. Läser man inledningen och den avslutande diskussionen får man en bra bild och ser också vad det är forskarna uteslutit eller inte har kunnat bevisa.

— I originalstudien framgår också vilka universitet forskarna arbetar vid, vem som har betalat för studien samt när och var den är publicerad.

— Det finns tidskrifter som ger sken av att vara seriösa men som man kan betala för att få publicera sig i. Artiklar som publiceras i seriösa vetenskapliga tidskrifter har dock alltid genomgått peer review — det vill säga att artikeln granskats av andra forskare inom samma fält, vilket borgar för kvalitet. Sen finns det tidskrifter som falskt påstår att de har peer review, men om man är osäker på om tidskriften är pålitlig kan man titta på vad den har för ”impact factor”. Det är en beräkning av hur mycket artiklar som publiceras i tidskriften citeras av annan forskning, det är ganska bra kvalitetsmått.

Om man ändå känner att det är svårt att förstå och bedöma kvaliteten på studien – vad gör man då?

Web of science listar i princip alla vetenskapliga tidskrifter och vad de har för impact factor och jag använder ofta Google Scholar för att kolla upp forskare och om artiklar har citerats av andra. Om man kör fast på svåra, vetenskapliga begrepp är engelska Wikipedia jättebra

— Annars är mitt bästa tips att kontakta en forskare inom samma fält, men som inte själv arbetat med studien och be om hjälp. De flesta forskare är väldigt generösa med sin tid och är också ofta intresserade av att läsa ny forskning inom sitt fält och bjuder gärna på sina synpunkter.

Torill Kornfeldt har skrivit böckerna “Mammutens återkomst” (2016) och “Människan i provröret” (2020) och har tidigare jobbat på Sveriges Radios och Dagens Nyheters vetenskapsredaktioner. 

TEXT: CECILIA DJURBERG

Checklista för att granska forskning 

  • Utgå inte från pressmeddelandet utan leta upp och läs originalstudien. Om den är inlåst bakom en betaltjänst går det ofta bra att få den direkt från forskaren – de brukar gladeligen mejla den om man frågar.
  • Om tiden är knapp, läs åtminstone abstract och helst inledningen och den avslutande diskussionen. Vad har den för avgränsningar och vad har den inte kunnat belägga?
  • Var är studien publicerad? Har den genomgått peer review och är tidskriften tillförlitlig? Kolla upp impact factor via exempelvis Web of science och citeringar via Google Scholar. 
  • Hur gammal är studien? Forskning rör sig hela tiden, ju äldre studie desto större risk att ny fakta har kommit efter att den publicerades.
  • Vem har betalat för studien? Är forskarna oberoende eller arbetar de på uppdrag för någon som gynnas av resultaten?
  • Hur har studien genomförts? Är den bara gjord på möss? Hur har datainsamlingen skett och har det gjorts några experiment för att visa orsakssamband?
  • Vem är forskaren? Kolla att den verkligen uttalar sig inom sitt expertområde. Alla forskare har en profilsida på universitetets webbsida och går också att hitta via Google Scholar.
  • Var särskilt uppmärksam på siffror och statistik – stämmer de? Hur stor betydelse har exempelvis en påvisad procentuell ökning eller minskning i verkligheten?
  • Kontakta en forskare inom samma fält och be om hjälp med läsning och att förstå rapporten. Då kan man också få veta om det finns några kontroverser på området som är viktiga att känna till men som är svåra att googla fram.

Läs även Filosofens bästa tips för att granska opinionsjournalistiken