Filosofens bästa tips för att granska opinionsjournalistiken

Inte bara fakta kan bli fel i artiklar. Inom opinionsjournalistiken och andra debattformat kan även argumentationsfel förvirra och vilseleda publiken. En som intresserat sig för detta problem är Stefan Schubert, doktor i filosofi, som forskar om effektiv altruism i gränslandet mellan filosofi och psykologi vid Oxfords universitet.

Under 2014-2015 drev Stefan Schubert bloggen DNDebattbetyg Där granskade han debattinlägg från DN:s och andras debattsidor och satte betyg på hur de klarade sig både källkritiskt och utifrån argumentationsanalys. Bloggen ligger nu i vila, men idag är Schubert engagerad i ett liknande projekt som handlar om argumentation i vetenskapliga artiklar
Faktajouren kopplade upp sig för en intervju med Stefan Schubert

Hur kommer det sig att du började granska debattartiklar?

— Jag blir alltid så frustrerad när jag läser och hör framför allt politiker slingra sig, så dels är det ett personligt intresse, men jag har också sysslat med relaterade frågor akademiskt. Bloggen startade jag för att jag tyckte det var så låg nivå på många debattinlägg och särskilt i den politiska debatten. Jag ville hålla granskningen så objektiv som möjligt och såg på granskningen som effektiv altruism, det vill säga om man kan bidra till att göra debatten mer rationell och förnuftig kanske det kan göra världen bättre.

Handlar det inte en del om tycke och smak att avgöra vad som är en bra argumentation? 

— Jag tycker inte att det är riktigt så subjektivt med argumentation som många verkar tro. Det är en sak att man har olika åsikter i en politisk fråga, men även när slutsatsen verkar rimlig eller om man håller med om ståndpunkten, kan man vara överens om när enskilda argument inte alls hänger ihop.

Vilka var det vanligaste problemen du stötte på i debattartiklarna som du granskade?

— Det kan vara en enorm nivåskillnad mellan olika artiklar på samma debattsida och en sak jag märkte var att när politiska partier gör utspel är det ofta undermålig argumentation. De kanske inte ljuger så mycket, åtminstone svenska politiker är ju medvetna om att grova lögner skadar ryktet — men ohederlig argumentation kan de ofta komma undan med.

— Förutom rena faktafel är något annat väldigt vanligt i debatter att man angriper en uppfattning som motståndaren inte har, det som kallas för halmgubbe. Jag upptäckte också att folk ofta bara påstår saker löst utan att backa upp det med några argument alls. Precis som för många argumentationsfel finns det ett latinskt uttryck för det— ipse dixit

— Det kan så klart vara en konst att avgöra när en uppfattning är så vedertagen att den inte behöver styrkas med argument, men om man påstår något väldigt kontroversiellt måste man faktiskt ge något slags evidens.

Som debattredaktör kan man vilja vara opartisk och hålla högt i tak för åsikter – finns det inte en risk för att man hämmar yttrandefriheten och debattklimatet om man skulle börja refusera alla debattartiklar som inte håller för granskningar som dina? 

— Jag kan absolut förstå den uppfattningen, att journalister vill låta folk komma till tals och inte framstå som partiska, men jag tycker nog att man skulle kunna vara lite mer hands on med vissa texter. Det kan vara en svår balansgång, men det finns ändå några saker man kan göra som inte är så kontroversiella, som att se till att det inte finns några faktafel och länka till källan så att det är lätt för andra att kolla om det som påstås stämmer.

— Personligen tycker jag att man borde försöka se till att inte ha grova halmgubbar på debattsidor. Det är särskilt problematiskt att attackera någon för något den aldrig har påstått — både för att det är orättvist, men också för att det kan leda till smutskastning och personpåhopp, det gör bara debatten väldigt trist.

Om man vill lära sig mer om argumentationsanalys och hur den kan tillämpas praktiskt men inte har tid att gå en universitetskurs – har du något snabbtips?

— Det finns mycket att läsa på nätet om vanliga argumentationsfel och det norska projektet Logiksjekk är bra inspiration. Helt oberoende av varandra började vi göra samma sak och de är fortfarande aktiva och granskar det norska debattklimatet.

TEXT: CECILIA DJURBERG

Checklista

  • Se upp för halmgubbar och personpåhopp – det förstör debatten och tar fokus från ämnet
  • Faktauppgifter bör vara kontrollerade och korrekt återgivna
  • Det bör finnas källor, helst länkade så att de lätt kan kollas
  • Påståenden behöver underbyggas med argument och evidens, se upp för ipse dixit 

Inspirationstips

Läs även Vetenskapsjournalistens bästa tips för att granska debatten källkritiskt.