Det pågår flera projekt och forskning när det gäller att automatiserad faktakontroll, AFC, runt om i världen. Här finns sammanfattningar av några.

 

Chequeado

Ett av de projekt som har kommit längst när det gäller automatiserad faktakoll finns hos Chequeado i Argentina, “¿Qué se chequea hoy?” (Vad ska vi kolla i dag?). Det är en bot, Chequeabot, som automatiskt letar efter och identifierar publicerade påståenden i 25 olika medier, det är påståenden som ska gå att verifiera.

Boten kontrollerar också om påståendet är faktakollat tidigare och skickar sedan information om påståendet med eventuella länkar till tidigare granskningar till redaktionen som avgör om det ska tas vidare. Flera faktakollar har kommit till på detta sättet och redaktionen är speciellt nöjd med att boten scannar av hela Argentina då tidigare granskningar handlade mycket om sådant som hände i huvudstaden Buenos Aires.

Chequeabot kom till i samarbete med brittiska Full Fact efter en donation av IFCN, The International Fact-Checking Network.

 

Full Fact

Brittiska Full Fact har utvecklat en digital plattform som samlar in data från brittiska medier och ljudinspelningar från parlamentet som transkriberas. Därefter söks informationen igenom, verktyget är programmerat att leta efter speciella ord och fraser som på något sätt relaterar till de tusentals redan gjorda faktakollarna som finns i Full Facts databas. Om det blir en träff visas denna på plattformen.

Plattformen känner också av om något särskilt ämne eller uttalande trendar i Storbritannien. Det går också att följa vilken spridning påståenden får. Detta är till hjälp bland annat för att fånga upp påståenden för granskning och för att se vilka som sprider påståenden som redan är granskade och bedömda som falska.

>> Poynters artikel om plattformen

>> Mer om Full Facts arbete med automatiserad faktakoll

>> Full Facts rapport “The State of Automated Factchecking” (2016) om automatiserade­ faktakollsprojekt runt om världen.

 

­­

Claimbuster

­­­

Framtagen av några amerikanska universitet, bland annat Colombia. Söker efter verifierbara påstående av politiker, klarar av att analysera livesända debatter, webbplatser och sociala medier. Dessa påståenden skickas sedan till redaktion/journalister som väljer ut vilka påståenden som ska faktakollas. Användes bland annat under valet i USA 2016.

 

Simple Numerical Fact Checker

Dr Andreas Vlachos vid University of Sheffield är aktiv när det gäller automatiserad faktakontroll. Simple Numerical Fact Checker söker efter påstående som innehåller siffror/statistik som sedan kontrolleras automatiskt. Det blir ”rätt” i 60 procent av fallen som undersöks.

 

ContentCheck

Framtaget på initiativ av franska tidningen Le Monde och ett franskt forskningsteam inför valet i Frankrike 2017. Verktyget identifierar påståenden från politiker och letar automatiskt fram fakta, grafik och annat som gäller det som sägs. Alltihop skickas sedan till en reporter som gör en bedömning om det är något att gå vidare med.

 

Forskning och rapporter

Brittiska nyhetsbyrån Reuters ligger i framkant när det gäller faktakontroll och har publicerat en rapport om automatiserad faktakontroll, Understanding the Promise and Limits of Automated Fact-Checking (2018).

Nyhetsbyråns slutsats är att i stort sett all faktakontroll behöver en mänsklig insats, bland annat för att bedöma i vilket sammanhang det aktuella påståendet är uttalat. Samtidigt anser Reuter att utvecklingen när det gäller automatiserad faktakontroll går snabbt framåt när det gäller vissa enkla fakta där data är tillgänglig. De forskare och praktiker som medverkar i rapporten menar att största möjligheten för automatiserad faktakoll som den tekniska utvecklingen ser ut just nu, handlar om att identifiera påståenden som går att faktakolla och leverera dessa med de fakta som finns så fort som möjligt. Vidare efterlyser Reuters samarbete över gränserna mellan organisationer, faktakollare, forskare, utvecklare och universitet när det gäller att ta utvecklingen vidare.

Dr Andreas Vlachos vid University of Sheffield
Dr Andreas Vlachos arbete med automatiserad faktakoll, se ovan, fortgår och här finns hans forskning samlad.

 

Appar

Fact Hunt
En app fokuserad på falska nyheter i Indien. Appen är dock inte direkt automatiserad, utan snarare ett redskap för publiken att skicka tips till redaktionen på saker som kan kontrolleras. Det handlar både om påstående och sådant som har fått spridning i sociala medier. Via appen går det också att läsa faktagranskningar som redaktionen har gjort, komma med egna synpunkter och/eller diskutera granskningen.

Settle It!
Politifacts egen app. Här kan finns en quiz med uttalande från politiker som tema, möjlighet att skicka tips till redaktionen, läsa faktagranskningar utifrån olika ämnesområden och personer. Appen är helt inriktad på USA:s politiker.

 

Examensarbete

Två studenter vid KTH undersökte i ett examensarbete möjligheten att automatisera upptäckten av falska nyheter med språkliga modeller: Rumman & Svärd  (2017) Combating disimformation: Detecting fake news with linguistic models and classification algorithms.

Studenterna ville undersöka om det på ett säkert sätt går att skilja “riktiga” nyheter från påhittade genom att använda samma typ av algoritmer som identifierar skräppost. De valde ut engelska artiklar av båda slagen, artiklarna handlade om närliggande ämnen och programmerade algoritmerna med data från artiklarna.

Slutsatsen blev att det är svårt att identifiera påhittade nyheter på det här automatiserade sättet. Fallgroparna var många, som svårigheter att skilja en påhittad text från en med enstaka faktafel eller som är dåligt skriven. Vissa nyhetshändelser var också svåra att verifiera då nyhetshändelser i sig kan vara unika och/eller inte omskrivna innan. Exjobbsförfattarna tror dock att det kan finnas en framtid för autmatiserad textanalys av det här slaget, men att den i så fall behöver utvecklas och användas tillsammans med andra metoder.